BloggProffs

Känslor.

Jag hade ångest och vantrivdes med vardagen, den dagliga sysselsättningen. Ville bara bort, fly, men hopplösheten blev mörkare.

Samtalen gav inte mycket, men fick en att tänka på saker, som en tröst, någon att prata av sig till som man inte hade relation till.

 

Nyårsafton då det hände..  Aldrig kommer jag glömma, eller få det raderat ur minnet. Morgonen telefonen ringde tidigt, skulle dessutom iväg för arbetspass. Du lät allvarlig, gråtandes och gjorde mig orolig. Hela dagen tänkte och tänkte jag innan jag åkte hem till dig, såg fram emot att ta det lugnt och sova hos dig. Orden du berättade att du varit otrogen tog jag inte in… allt kändes så overkligt som en dröm, det här hände bara på film, vad är det här?

Gick iväg, med gråten i halsen den ville bara komma ut, utbrista… Satte mig i bilen när ett nytt år hade börjat, snön yrde ute, var halt… Jag började köra iväg… Började brista i gråt mer och mer, blev suddigare och suddigare. Försökte hålla kontrollen, blev mer och mer halt, ska jag klara det här?

Du bad om förlåtelse, ringde och ringde fast jag inte ville… brevet du skrev betydde mycket, orden verkade så sanna. Trodde verkligen på det, idiot som jag var. Tog dig tillbaka, levde som i ett vakuum.  Du ville ta en paus, samtidigt som du sa allt vi skulle göra….  förhoppningarna jag trodde då, var bara falska.

Glömmer aldrig smset då min värld totalt rasade och inget blev sig aldrig likt.

Lämna en kommentar


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu